Hemma igen!

Då var alla familjemedlemmar hemma och på plats igen! Dock kan ju lugnt påpekas att Carlos är mycket tröttare och något medtagen...Men vi är sååå lyckliga att ha honom hemma igen!

Han står just nu på högdosbehandling med kortison och kissar som ett vattenfall...Vi får gå ut oftare med honom och det syns att det besvärar honom- ibland kan han bli AKUTKISSIG och då måste vi verkligen ut helst för ett par minuter sedan, han ilar som en råtta ner för alla dessa trpporna. MEN- aptiten är såååå mycket bättre- nu är han som en hungrig labrador hahaha. JAG VET! Han får inte mer mat för det, men det är så kul att han äntligen äter som en "normal" hund...

Imorgon ska jag boka återbesökstid för att se om man kan börja trappa ut medicineringen. Sen väntar vi svar på provet som togs. Jag hoppas INTE det är något autoimmunt under uppsegling- såna diagnoser är aaaldrig roliga...

Han kan öppna munnen mer nu ialla fall och han viftar oftare på svansen och verkar lite gladare- men som sagt...Inte tipptopp.

Jag är så glad och tacksam för allas stöd och visat intresse för vår lillfis, för han betyder så oerhört mycket för oss <3