Har under åren kommit mer och mer till insiktvad gäller min egen betydelse för dem i min omgivning, både s k familj och s k vänner...Ganska obetydelsefull m a o...Ända sen barnsben då jag vid första benämning var en ungjävel...
När det krisar och relation och vänskap sätts på prov har det för alla hittills varit lättare att vända ryggen åt och gå andra hållet för att aldrig mer låta höra av sig... Nu tänker du som läser "
inte jag
", men JO! JUST DU! Bara det att du inte vet om det...än...Men jag vet.
Så är det i mitt innersta rum just precis nu också...Jag är inte värd. Inte värd nått...Inte värd att kämpa för, inte värd att pratas med...Inte värd att ödsla dyrbar tid och energi på.
Det har alltid varit lätt för alla berörda att bara skita i mig. Att INTE ta tag i situationen och konfrontera. Och jag ORKAR inte styra varje jävla förbannande gång!!! OCH! Ni ska inte tro att jag tar vad skit som helst...
Och nu håller det på att skita sig igen. Jag färdas just nu 7 år bakåt i tiden och är så vilse man bara kan bli...Och jag orkar inte! Jag orkar inte gå igenom samma skit igen...JAG DÖR HELLRE!
Så jag undrar; VARFÖR kan aldrig jag bli skjuten? VARFÖR är aldrig jag med i förödande bilolyckor? VARFÖR kan aldrig jag råka ut för en galen mördare? VARFÖR har jag inget som kan hjälpa mig ur detta förbannde jävla liv som är en daglig jävla kamp för att överleva?
Jag hatar mig själv och jag hatar mitt liv! Jag tar fel beslut hela tiden och jag känner mig aldrig betydelsefull! Jag AVSKYR mig själv.
SJÄLVKLART finns de få personer som VERKLIGEN betyder allt för mig och jag VET vad och att dom känner för mig...Men det är desto fler som bränner mig och misshandlar mig varje dag...Jag litar inte på er alls ska ni veta!
Jag är så evinnerligt trött på det! Om jag bara vågade skulle jag sätta mig obältad i bilen och köra in i en bergsvägg eller vad som! Jag har sett vad som krövs och hur det ser ut...Men jag är för feg...Fast verkligheten gör ondare! Jävla helvete!!
OM DET BARA KUNDE FÅ TA SLUT! Livet betyder INTE ETT SKIT för mig. Jag kunde inte bry mig mindre!
Och! Jag skriver inte detta för att DU ska tycka synd om mig och höra av dig- det är jag INTE ett dugg intresserad av! Det är MIN blogg där jag skriver VAD JAG VILL! Och om du inte låter mig skriva av mig ens här...Well- DRA ÅT HELVETE! Jag kan inte hjälpa att ditt liv är så jävla gulligt och perfekt! Återgå till det och läs inte vidare!
Och just nu är allt jag vill att få dö från detta meningslösa jordeliv. MENINGSLÖSA TILLVARO!
Därtill handlade vi i söndags blomster så att vi kunde romantisera vårt lilla uteställe. Jag är mäkta nöjd må jag säga! Jag har själv planterat blommorna i krukorna och fixat med dekorationerna =). Vid sådana tillfällen känner jag mig väääldigt flickig ;-D 
Jag är så oootroligt nöjd och glad över vår utelats, vår lilla oas, där man kan relaxa och bara njuta! Hundarna trivs också mycket bra därute. 
I lördags ville Acci t o m sola med mig, så hon tog husses plats och la sig tillrätta!
Lilla italienska primadonnan, minsann! 
