Jag ville slänga mig gråtande om halsen på honom och be honom att stanna! Men det gjorde jag inte! Jag ville skrika att jag inte klarar mig så länge utan honom...Men jag tog mig i kragen! Klart jag klarar mig...
Jag önskade honom en super helg sent igår kväll och förklarade att jag inte klarade av att vinka av honom på klubben. Han förstod, för han vet hur jag är och att jag kämpar för att bli bättre. Men en sak i taget...Inte allt på en gång...Men att det ska vara så svårt??
Idag sa jag tystlåtet ett "älskar-dej" tillbaka...Sen gick jag ut med hunden...
It will be a loong, loong weekend...Med massa saknad...
Älskar dig Baby D!
*ps- ring mig*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar